Visiting Silvertown

I östra Londons Docklands, mellan Royal Victoria Dock och Themsen, ligger Silvertown. Området fick sitt namn i mitten av 1800-talet när en Samuel Winkworth Silver beslöt sig för att öppna en gummifabrik vid flodbanken. Med ett stort sockerraffinaderi och flera mjölfabriker, däribland ikoniska Millennium Mills, blev Silvertown så småningom ett av huvudstadens viktigaste industriområden. Men det var ett levande område med bostadshus, pubar, affärer och skolor bland röken och dimman. Med hjälp av djupa hamndockor, hydrauliska kranar och kylhallar kunde man ta emot de stora ångfartygen och industrierna blomstrade. Men det var ett hårt och isolerat liv. De få förbindelserna var oftast stängda trekvart varje timme då Royal Docks och Pontoon Dock vid den här tiden var världens mest aktiva hamnområde. 1917 förstördes stora delar av Silvertown när en ammunitionsfabrik exploderade. 73 människor miste livet och hundratals skadades i vad som kallas den största explosionen någonsin på de brittiska öarna. Och under blitzens första kväll var Docklands tyskarnas främsta mål och områdets dockor och fabriker led stora skador. Silvertown kom att bli en spökstad under Andra Världskriget med sönderbombade byggnader och övergivna hem. Men den slutgiltiga dödsstöten kom först i början av 80-talet när hamndockor i Docklands stängde igen. Fartygen var nu för stora för Themsens små passager och dessutom var det ofta mer lönsamt att transportera varor med lastbil. Silvertown förföll och blev ett område man helst undvek. Idag är området ett av de främsta exemplen på ett London i förvandlingen. Industrimiljön finns kvar, likaså ödetomterna, de igenbommade affärerna och metallskrotet. Men här finns nu hypermoderna London City Airport, Dockland Light Railway, Thames Barrier och överallt bygger man och det finns en framtidstro. Det är fortfarande dynamiskt och fullt med kontraster. Säkert är det endast en tidsfråga innan Silvertown är ett av Londons mer exklusiva områden men fortfarande finns det mycket kvar att se och massor med intryck och insupa.

Alldeles intill spåren mellan Docklands Light Railway-stationerna Pontoon Dock och London City Airport ligger den vackkra St Mark's Church. Kyrkan inhyser sedan några år Brick Lane Music Hall, som är en av de få kvarvarande scenerna i London som spelar traditionell musik. Här kan en företrädesvis äldre publik bland annat se "matinees with afternoon tea".

Vid södra änden av Royal Victoria Dock ligger den en gång i tiden så ståtliga Millennium Mills som ett trotsigt minne från en svunnen tid.  Här låg Englands tre främsta mjölfabriker vägg i vägg och störst var Millennium Mills som under sina glansdagar kunde producera upp till 100 säckar i timmen. Byggnaden uppfördes 1905 och döptes efter Vernon & Sons prisvinnande Millennium Flour. På 20-talet togs verksamheten över av Spillers vars namn står att läsa på fabrikens fasad. När hamndockan stängdes 1981 avstannade även mjölframställningen. Fabriken och det intilliggande området kommer sannolikt omvandlas till lyxbostäder i framtiden.

Västerut från Silvertown syns två av Londons nyare landmärken; O2 Arena och skyskraporna vid Canary Wharf. Medan hamndockorna var i tjänst var den här delen av London väldigt otillgänglig. De få vägarna in blockerades ofta av öppna broar vilket gjorde tågens och bussarnas tidtabeller opålitliga. Idag plöjer de förarlösa DLR-tågen genom Silvertown och North Woolwich likt enorma blodådror.

En mera dynamisk utsikt än den dessa council estates i Silvertown erbjuder måste vara svårt att finna. Fallfärdiga industribyggnader och igenbommade affärslokaler, Millennium Mills och Tate & Lyle-fabriken, det moderna London City Airports landningsbana mitt på King George V Dock, Themsens gråa vatten,  Dockland Light Railway på sina pelare, ett glödande London när solen går ner vid horisonten... visst vattnas det i munnen?

Den övergivna plattformen och stationsbyggnaden vid Silvertown Station som stått och förfallit sedan 2005 då linjen lades ner. Alldeles nyligen tog man bort rälsen och har börjat rensa spårområdet som spränger likt en kil genom Silvertown. Marken, liksom intilliggande Connaught Tunnel, ska nu användas för den nya tågförbindelsen Crossrail som kommer sträcka sig från Reading till Gravesend.

Connaught Road, Silvertown station och till höger Tate & Lyle's sockerraffinaderi. Den senare är alltjämnt i drift och är områdets största aktiva industri och har funnits på platsen sedan 1877 (då under namnet Henry Tate). Direkt till höger om skorstenarna ligger Themsen och fabriken tar huvudsakligen emot sina råvaror med båt.

Bredvid redan nämnda St Mark's Church och Brick Lane Music Hall hittar du denna fantastiska väggmålning som är en hyllning till områdets historia. Den visar inte bara pubarna The Fox och Connaught Tavern i detalj utan även människor, affärer, byggnader och till och med vad som liknar sjösättningen av ett fartyg, ja så som livet i Silvertown en gång var. Det skarpa solskenet gör tyvärr inte målningen rättvis.

 

Så nästa gång du är i London, lämna de vanliga turiststråken och se ett London i förvandlingen.

 

Vill du läsa mer? 

Kommentera gärna inlägget:

  • Henrik • 29 mars 2012 16:47:52
    The Sugar Girls - en bok om arbetarna vid Tate & Lyle-fabriken:

    http://londonist.com/2012/03/book-review-the-sugar-girls.php

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Bo Johansson » Välkommen till Stockholm:  ”Evert Taube är ingen Göteborgare, ja född på Stora Badhusgatan men familjen bodd..”

  • Aspudden » Barbican Estate:  ”Fantastiskt! ”

  • Henrik » När vintern kom:  ”Jag vet Jannika, jag vet, det är fruktansvärt.”

  • jannika » När vintern kom:  ”Hemma på råsunda <3 Min första match på friends arena igår och kan ärligt säga a..”

  • karl » Och sen då?:  ”Jävligt schyssta foton”

  • Gertie » Beachy Head Lighthouse:  ”Mycket bra bilder...du har blicken och känslan... och Råsundabilderna är i en kl..”

  • Kristin » Nelly & Cecilias 4-årskalas:  ”Åh, vad roligt att se så fina bilder på Ursviksgänget. Signe var så förnöjd efte..”

Bloggarkiv